För ett tag sedan fick jag frågan om vad jag drömmer om för min plats, Vemdalen, i framtiden. Hur vill jag att det ska vara? Vad vill jag ska hända? Vad betyder mest för mig? Det var en intressant fråga som fick mig att fundera en hel del men också känna att en del saker är självklara och som jag tänkt på en längre tid. Det är en stor fråga och där finns också mycket att drömma om! Här kommer några av mina tankar.
En trygg by för alla
Vi har de senaste åren haft en stor inflyttning till vår by. Det har varit viktigt för att kunna rädda skolan men det har också förändrat byn. Numer hör man ofta ”Jag vet inte ens vem som bor här längre” särskilt från de äldre och de som är födda och uppvuxna här. Att veta vilka som bor i ens by betyder mycket. Vi behöver därför jobba på att lära känna varandra i byn igen, skapa mötesplatser och träffas över gränser. En stor del av anledningen till att människor vill bo här är tryggheten för barnen och familjen. En stor del av den tryggheten är att vi känner varandra. Vi tar hand om varandras barn. Vi vet vem vi ska ringa om det händer något, ser efter varandras hus om vi vet att någon är bortrest osv. Omtänksamheten och gemenskapen behöver byggas upp igen.
Vemdalens ungdomsgård ett bra exempel
Vemdalens ungdomsgård är ett bra exempel på ett sånt initiativ. Nu är jag ju själv delaktig där så det kan ju tyckas konstigt och kaxigt att jag tar upp just det men jag är väl insatt i tankarna bakom starten så därför låg det närmast till hands i hjärnan just nu. Att bygga gemenskap i byn är ett av grundmålen vi haft från dag ett, att sammanföra människor. Vi vill att barnen träffar många olika frivilliga vuxna på plats, lär känna andras föräldrar, lär känna andra vuxna som är frivilliga eller instruktörer hos oss osv. Vi vill också att de vuxna som kommer dit lär känna varandra och på så sätt bidrar vi till en tryggare plats och ökad gemenskap i byn. Genom att bjuda in olika lokala instruktörer vill vi också visa på att man kan jobba med många olika saker när man bor här och öppna upp för att man kan bli vad man vill och ändå bo kvar. Kan vi tända en eld eller så ett frö till ett intresse hos någon vid varje aktivitet är det guld värt. Kan vi bara finnas som en trygg plats för en annan är det också guld värt.
Utbildning för inflyttare
Att flytta från en stad till landsbygd är inte helt enkelt för alla. Det är en helt annan verklighet. Därför drömmer jag vidare om en utbildning för inflyttade eller kanske tom potentiella inflyttare för att lära dem mer om hur livet på landsbygden fungerar. Jag tror att det skulle bidra till att fler skulle trivas ännu bättre, integrationen gå snabbare och att missförstånd undviks. Detta pratade vi om redan när jag var med och drev Eldsjälsnätverket Härjedalslängtan men då fanns inga pengar för att skapa det. I mina drömmar finns det pengar och jag får vara med och utveckla utbildningen.
Infrastrukturen och samhällsfunktioner. Skolan blir kvar och fler parkeringar i byn.
Jag drömmer om att infrastrukturen hänger med i övriga satsningar och att vi får pengar i massor till vägar, vatten och avlopp, tandläkare, vård och omsorg. Att skolorna får vara kvar och att lärarna får arbeta i lugn och ro med det de ska fokusera på – barnen. Jag drömmer om att Vemdalens förskolas utemiljö renoveras för den har varit under all kritik i så många år nu. Vi behöver planer för underhåll och regelbundna upprustningar. Vill vi att folk ska bo här, flytta hit och trivas måste sånna här basfunktioner fungera. Jag drömmer också om övergångsställen i byn och fler hastighetssänkande åtgärder, fler parkeringar i byn och smarta lösningar för det ökade antalet bilar. Nu kan vi inte bygga mer i centrum utan att ha en bra lösning på parkeringar och annat först. Så fort det händer något blir det tvärfullt och svårt för räddningsfordon att ta sig fram. I de drömmarna ingår även ett hus för blåljus där ambulans, polis och räddningstjänst får bra och ändamålsenliga lokaler. Det skapar också trygghet för bygden.
Engagemang skapar framtid. Tillsammans bygger vi vidare.
I mina drömmar fortsätter det fantastiska ideella arbete som vi har en lång historia av i byn. Vi ser till att alla föreningar får vara kvar och tar tillvara på det eldsjälar från förr byggt upp åt oss att ta del av. Vi rustar upp våra arenor; jaktskyttebanan, duscharna och omklädningsrummen på Lövås och Vemvalla, fortsätter utveckla GT-gården mm, skapar nya aktiviteter och jobbar vidare. Även om trenden kanske är att telefonerna tar upp mer av folks tid och man ägnar mindre tid åt att jobba ideellt så är Vemdalen byn som vänder den trenden. Här är vi aktiva och väljer att bygga gemenskap och en framtid för våra barn och unga. Här förstår vi hur mycket det betyder både för oss själva och andra och värdesätter det. Vi bjuder också in barn och ungdomar att delta och genom vårt gemensamma arbete skapar vi en ny generation av barn och unga som själva tycker att det är viktigt att föra vidare det arvet till ännu nästa generation.
Genom att andra ser hur roligt vi har som jobbar ideellt så vill de också vara med och fler och fler hakar på. De känner på riktigt hur gott det gör i hjärtat att bidra till bygden och att ge av sin tid för att se andra må bra. De som flyttar in lär sig hur det funkar i byn och hakar på de med. Vi bevarar våra traditioner och utvecklar nya.
Fler och fler bidrar på olika sätt
Även om vi jobbar ideellt så blir vi bättre på att ta betalt för att vårt arbete ska bli mer hållbart i längden. Våra föreningar i byn gör fantastiska saker och roddar runt längdspår, gym, frisbeegolf, fotbollsplaner, hockeyrinken, skateboardramp, bio, kulturaktiviteter, spökpromenader, vandringsleder och mycket mer. Då vi inte är så många som bor i byn jobbar de flesta av oss i flera olika föreningar och lägger massor av tid. Därför drömmer jag om att vi blir ännu bättre på att ta betalt så att alla de som nyttjar utbudet även är med och bidrar till vår bygd. I mina drömmar är det också fler och fler av våra stamgäster som engagerar sig lokalt för att de ser värdet i att kunna nyttja alla aktiviteter när de är på plats.
Vi utvecklar varsamt, tryggt och med äkthet. Byn behåller sin själ och dna.
Vemdalens utveckling har senaste åren skett i ett rasande tempo. Mina drömmar för framtida utveckling är att vi utvecklar varsamt och i samklang med vår kultur och byns dna. Vi kanske till och med stannar upp och tänker till hur vi gör detta på bästa sätt. När vi utvecklar så gör vi det med kunskap om byns historia, vad som skett här förut och vilka som har gått före. Vi tar fasta på vad de gjort för att bygga ut byn och utvecklar varsamt fortsatt framåt med vördnad för vad de gjort och värdesätter våra egna traditioner (som tyvärr många håller på att försvinna eller har försvunnit.)
Något vi också kikar på är hur andra gjort och tar lärdom av hur vi bör (tex se på hur Dalarna lyft och förädlat sitt varumärke och dna) eller inte bör (ex. Åre som vuxit på ett sätt så att byn tappat sin själ, ungdomar inte har råd att bo kvar, bybor flyttar osv.) göra. Vi tänker på hur vi kan behålla vår äkthet och håller den hårt gentemot varandra och våra gäster.
Naturen är vår viktigaste valuta och den vårdar vi ömt
Jag drömmer om att vi bevarar naturen, stoppar gruvor och annan typ av skövling av naturen. Det är ju trots allt en stor anledning till varför vi bor här och dessutom anledningen till att våra gäster vill besöka oss och lägga pengar hos våra företag. Att börja tumma på att bevara naturen vore att kapa den gren vi sitter på. Av samma anledning bygger vi därför också rastplatser efter vägarna, ser till att det finns möjligheter att tömma både gråvatten, latrin och sopor så att vi slipper se alla dessa sopor efter vägarna i varenda p-ficka som nu bara ökar. Naturen är vårt levebröd, vår återhämtning och vår kraft.
Gårdar bibehålls och säljs till de som vill bruka dem
I dagsläget styckas gårdar upp. Skogsskiften styckas av och blir till tomter. Gårdar som tidigare brukats blir på så sätt ”förstörda”. Man ser mer pengar i att sälja tomter än att bruka gårdar med djur- och skogsbruk. I mina drömmar tänker vi inte bara lättförtjänta och snabba pengar utan också på det långsiktiga och mer hållbara. I mina drömmar är det fler och fler gårdar i byn som säljs till unga som vill bedriva just djur- eller skogsbruk. De som vill odla, ha djur eller på andra sätt skapa eller förädla lokal mat. Det tycker jag bidrar till känslan av en levande by!
Småföretagsamheten blomstrar
I mina drömmars värld så blomstrar småföretagsamheten. Fler och fler unga startar företag och det skapas fler och fler samarbeten mellan företagen. Det finns möjlighet att köpa ännu mer lokalt producerad saker som mat, sylt, marmelad, choklad, hemstöpta ljus, kokosbollar, karameller, hantverk m.m. Det finns bilverkstad, hunddagis och andra verksamheter som människor efterfrågar.
Investera i de som gör jobbet
Sist men inte minst drömmer jag om att eldsjälar, som jobbar dag och natt med att utveckla sina hembygder ska kunna göra det avlönat på något vis så att de kan utveckla alla idéer de har utan att bränna ut sig på kuppen. Det finns så otroligt många bra initiativ där ute. Att fånga upp dem och växla upp deras arbete genom att satsa på dem tror jag skapar mycket action. De har handlingskraften redan. Vi behöver mer action och färre möten.
Vi har sett många fantastiska initiativ som drivits under lång tid, ofta många år, läggas ner till slut för att eldsjälen inte orkar/kan/mäktar med att driva det vidare. Men egentligen fanns glöden där, drivet, passionen, gräsrotsinitiativet. Hade möjligheten att jobba vidare med det som avlönat jobb funnits hade det mest troligt varit en mycket mer hållbar modell. Jag drömmer om att dessa kunde fångas upp och investeras i. Eldsjälen kommer lätt att växla upp pengarna rejält om den får jobba med vad den redan brinner hårt för! För eldsjälen är det inte bara ett jobb utan så mycket mer.
Projekt skapar möjligheter. Huvudman söker pengarna och eldsjälarna får jobb.
Ska man göra projekt så drömmer jag om att se fler kommuner, destinationer, organisationer och regioner som skapar inflyttarprojekt och på så sätt kan anställa dessa eldsjälar som då kan jobba med det utan att behöva göra det på enbart kvällar och nätter. Ett grymt exempel på det är projektet ”Hej hemby” som syftar till inflyttning till Tornedalskommunerna Pajala, Övertorneå, Haparanda och Kiruna. Just det projektet har pågått i många år nu och är ett av få projekt som jag vet om som faktiskt fungerar riktigt bra.
De projekt jag möjligen kan se i mina drömmar kan syfta till att få fler att flytta till byar som behöver det, få ett bättre samarbete byarna emellan eller varför inte kommuner emellan. Den stora drömmen hade ju varit ett nationellt projekt som främjar arbete på landsbygden där vi kan samla alla dessa fantastiska eldsjälar som redan jobbar med detta och få det mer hållbart och långsiktigt.
Mina drömmar och tankar. Det vi skapar får vi uppleva!
Påminner om att detta är några av sakerna jag d r ö m m e r om för min bygd. Det är inte på något sätt fakta utan helt och hållet mina tankar. Det finns så mycket att drömma om att det skulle kunna bli en hel bok men det här är några av de tankar som kom upp i mitt huvud nu när jag satte mig för att skriva. Det viktigaste för mig är äktheten, genuiniteten, det lilla i det stora. Att bevara och utveckla varsamt, hålla i traditioner och det som gör Vemdalen till Vemdalen. Vi får väl se vad vi skapar för framtid här i Vemdalen. Tänk att det är vi som lever här och nu som bestämmer hur vi vill ha det och hur det blir! Häftigt eller hur?
Vad tänker du när du läser det jag skrivit? Jag skulle gärna vilja veta så lämna gärna en kommentar.
